Skönhetsideal på både insidan och utsidan

Våra idéer om hur människor ska se ut är ofta knutna till hur människor ska vara. Föreställningen om att vackra människor också är bra, goda eller snälla människor är således även kopplad till idén om att skönhet och sundhet hänger ihop. Ett bra leverne tycks kunna resultera i en vacker människa.

Idén om den naturliga skönheten dominerar i Norden. Du får gärna vara sminkad och plastikopererad – bara det inte syns. Det är ett motsägelsefullt ideal som vårdas ömt, och som resulterat i arketypen om den friska och naturligt blonda supermodellen som inte är rosig och röd om kinderna för att hon sminkat sig med rouge, utan för att hon varit ute i skidbacken. Ett klassiskt exempel är modellen Emma Wiklund, som helt i enlighet med sundhetsidealet idag dragit sig tillbaka från catwalken och driver sin egen naturliga hudvårdsserie. I intervjuer talar hon om att hon tycker om att leva enkelt och träna mycket, och i denna intervju i DN säger hon att hennes naturliga look är en del av hennes varumärke. Arketypen är förstås betydligt äldre än Emma Wiklund. Redan under antiken talade man om en sund själ i en sund kropp, och polemiken mellan det å ena sidan fula och sjukliga och det å andra sidan vackra och hälsosamma har under århundrandena uttryckts på många sätt.

Ideal kan kring hälsa och skönhet är ofta knutna till rikedom och välstånd. När vi tänker på skönhetsideal genom tiderna slås vi kanske av hur annorlunda de är mot det som anses vackert idag – tänk bara på hur människor avbildats i medeltida kyrkofresker, rubenska svällande feta lår och barockmålningarnas bortrakade ögonbryn. Vad de har gemensamt är skönheten som något dyrbart och åtråvärt – både som något som är förbehållet de högsta klasserna och som en råvara eller ett kapital i sig. Skönhet är inte bara en konsekvens av att det är de rika som har råd att lägga tid på skönhetsbehandlingar, kläder och smink. Det är också ett ideal som är skapat av de rika: den härskande klassen har makten att producera, reproducera och upprätthålla normerna. Tänk bara på artonhundratalets avancerade klädedräkter, som adel och borgare var tvungna att få hjälp av tjänstefolk för att kunna ha på sig. Detsamma är fallet idag: den som har råd att upprätthålla skönhetsideal har resurser som den fattiga saknar. Dagens folkhälsoproblem är kopplade till levnadsstandard och livsstil.

  • Träning
  • Kost
  • Konsumtion av alkohol och tobak

Det här är livsstilsfrågor som ger långtgående konsekvenser för både utseendet och hälsan.

Så vad är egentligen ett ideal?

Idag förespråkar idealet inte bara skönhet och sundhet, utan även att vi mår bra. Träning leder inte bara till ett vackert yttre, utan även till ett glatt och välmående inre, är det budskap som predikas. Vila, avkoppling och meningsfulla fritidsaktiviteter är också attribut som kopplas till sundhet och hälsa. Det som anses värdefullt är saker som för många är svåra och ibland kanske omöjliga att uppnå. Genom att se tillbaka på forna tiders ideal kan vi konstatera att så alltid har varit fallet. Ett ideal är i sig något som är svårt att uppnå. Den som slår i Svenska Akademins ordbok kan konstatera att ett ideal är något som består av översinnliga idéer, en osinnlig, övervärdslig och högre världsåskådning. Och kanske är det vad man måste konstatera: att efterleva idealen är något nästan övervärdsligt.